Dag 2
I dag har vi försökt få ett grepp om vad vår budget räcker till, vad som ger mest utdelning. Jag med er hjälp har redan betalat för en fjärde vattentank (tre sedan tidigare) och arbetet är i full gång. I morgon skall vi dit för att följa arbetet närmare. Sedan har vi bestämta att vi ska sponsra två vattentankar som redan blivit sponsrade av dels en politiker och dels en privatperson men där arbetet inte fullgorts. Det saknas bland annat bra vattenrännor vilket leder till att trots att det finns en fullt fungerande tank så fylls den inte med något vatten. Den vattentank som sponsrades av en politiker så var tanken att byborna skulle sponsra med resten till vattenrännorna och det som behövs för att fästa dessa. Detta lyckades inte byborna att göra vilket idag betyder att denna stora vattentank på 10 000 liter vatten inte används. Den andra vattentanken står hos en kvinna som blev sponsrad av en gris av min familj då de var på besök. Kvinnan har blivit sponsrad av tanken av någon privatperson sedan tidigare men tyvärr så saknas det även här fungerande vattenrännor så att tanken kan användas fullt ut.
Vi har, jag och Denis, har alltså kommit fram till att det absolut smartaste är att köpa en helt ny vattentank, sponsra dessa två andra vattentankar så att även de kan använads av byborna på samma premisser som med de andra vattentankarna detta projekt sponsrat samt att köpa grisar för de resterande pengarna.
I dag har vi även besökt en skola för att dela ut kläder, skor, block och pennor. Skolans namn är Kagera Primary School och de är en skola som inte får besök särskilt ofta. Detta märktes vid uppståndelsen och den tacksamhet elever och lärare visade vid vårat besök. Barnen blev helt galna då de fick syn på blocken och pennorna vi hade med oss för att dela ut. De statliga skolorna i Uganda ska vara gratis men de får ingen skolmat, de måste ha med sig eget block och penna samt bekosta examinationskostnaderna själva. Detta betyder att visa aldrig börjar skolan för att de inte har råd med ett block eller penna. Många barn går dessutom om årskurser för att de inte har råd att betala examinationskostnaderna för att kunna gå upp en klass. Och de barn som inte har råd att betala skollunchen eller ta med sig matlåda, får gå en hel skoldag utan lunch och kanske även frukost. De flesta av eleverna går dessutom i skolan från 8.30-16-30. Det är långa dagar. Men TACK ni som skänkte kläder, skor, block och pennor till denna resa- barnen uppskattar det verkligen och tackar!



En kille med trasiga skor- bättre än inga.

Hur man gör vissa saker skiljer även från Uganda och Sverige och är något man får anpassa sig till då man är på besök. Exempelvis då Denis skulle försöka komma fram till vilka elever som var i störst behov av att få kläder. Då frågade han nämligen vilka barn som hade det svårast, vilka som var mest utsatta och barnen fick då räcka upp handen eller säga vem de tycke skulle få kläder. Detta gjorde Denis även för att de som inte skulle få något klädesplagg skulle förstå varför de inte fick. Det känns lite etiskt konstigt att göra på detta sätt, att peka ut de som har det allra svårast. Men det är skilnad på våra kulturer på många sätt, och det är ibland bara att inse att vissa saker inte är konstiga här som är skulle vara det i Sverige.

Några av skolans klassrum. Här är årskurs fyras klasrum.

Skolans skolgård och den bil vi kom i. Skolgården skiljer sig ganska mycket från en grundskolas skolgård i Sverige- exempelvis att det inte finns några lekställningar.

Denis delar ut kläderna.

En liten flicka som fick en klänning.


Många som vill ha pennor.

En tjej och sina nya guldskor.



Alla barnen hälsa och säger TACK!

Det är även tradition i Uganda att eleverna sjunger och dansar då de får besök.

